lördag 16 augusti 2008

Läst: Bonjour tristesse

Nu har jag läst ut boken, som är liten och tunn både vad gäller omfång och innehåll. Det är en kort och enkel liten historia på 150 sidor, där Cécile och hennes pappa, som tidigare levt ett dekadent och lättsinnigt liv ställs inför en kris när pappan blir kär i en kvinna som ställer krav på dem.

Bokens behållning är helt klart språket och tonen hos den 17åriga berättaren Cécile, som är en av historiens mest världsvana och blasé tonåringar, uttråkad av allt därför att hon redan sett allt. Men är det en helt fantastisk bok? Nej. Men den andas dekadens och glamour och det är alltid trevligt. Plus att man läser den på ett par timmar och då finns det ingen anledning att tveka.

Vi såg The Royal Tenenbaums i natt och sen drömde jag om boken och då såg Cécile ut som Margot Tenenbaum. Mycket passande.

(förresten så ska ni inte tro att Juloratoriet var dålig därför att jag inte skriver om den och för att det tog lång tid att läsa den. Den är helt klart värd att läsa.)

2 kommentarer:

Little Miss Splendid sa...

Hörde någonstans att Margot Tenenbaum faktiskt är löst baserad på Cécile! Lite kul...

Johanna sa...

Jag har också hört det EFTER att jag skrev det här fast jag misstänker att jag hört det innan och sen glömt bort det fast det undermedvetna sparat det på nåt sätt. Verkar mystiskt annars...