Häpp! Jag avverkar böcker på löpande band nu, men det är ju inga tegelstenar precis. Det här är ju ingen roman heller, det är små reflektioner över slump och sammanträffanden. Jag trodde att historierna skulle vara fantastiska (det hade jag säkert tyckt också om det hade varit jag som råkat ut för dem) men de är mer.. jaha. Det är sammanträffanden som är lite lustiga, men det ger ju mer behållning att läsa någon av Austers romaner, även om man vet att det då är fiktion. Spelar det så himla stor roll egentligen, det här med fiktion/inte fiktion? Ja, det gör det väl, men just i det här fallet blir "det här har faktiskt hänt - på riktigt!" viktigare än både underhållningsvärdet och den litterära kvaliteten och det är ju inte så kul.
Nu har jag börjat läsa nåt lite mustigare: Lady Chatterleys älskare! Fast jag måste säga att hittills, vilket i och för sig bara är de första två sidorna, är det ganska tråkigt. Vi får se hur det artar sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar