måndag 16 mars 2009

Sekelskiftesmode

John Singer Sargent
Elizabeth Winthrop Chanler (Mrs. John Jay Chapman)

Alltså, hade jag levt 1893 hade det här... allt stämmer, snygg håruppsättning, blekhet, soffa, kudde, snyggt ljus, halsband och framför allt: snygg klänning! Blänkande svart, frasigt siden (?). Ringningen, midjan, PUFFÄRMARNA! Ja!

4 kommentarer:

k sa...

Jag fascineras av människorna man ser avbildade från förr. De är alltid så vackert klädda och det kan man ju förstå när de ska bli förevigade på duk eller fotograferade också för den delen. Det påminner mig om en gambiansk kvinna som jag känner. Hon låter varken sig eller sitt barn fotograferas utan att vara uppklädda till tänderna. Då snackar jag inte vardagsfinblusen, utan guld, rysch-pysch och paljetter :)

Johanna sa...

Jag håller med! Och jag tror att jag gillar just den här så mycket för att hon bär svart. Det känns som om det inte var så vanligt, va? I alla fall inte på unga kvinnor, äldre porträtterade damer har väl iofs ofta svarta, höghalsade klänningar nu när jag tänker efter.
Och vilken kvinna du känner! Underbart!

k sa...

Det är möjligt att svart inte var det vanliga. Kanske för att man var mer strikt med att markera sin sorg genom att bära svart en tid och kanske att det i andra sammanhang var syndens färg, vilket säkert var opassande för unga kvinnor. Men jag vet inte..

Ja, det är lite spännande att få ta del av en så väsensskild kultur, så avlägsen från vår egen.

Johanna sa...

Jag tror att du har rätt!