Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Om mig
Länkar
Bloggarkiv
-
▼
2009
(244)
-
▼
februari
(32)
- En annan rea
- i sjudhet bly och spad från gamla lik
- (rubrik)
- Idag ligger gissa vad i luften
- Dagens dagens
- "Arrangementet vil foregå på tysk"
- $$Dollars!
- Arbetsplats
- Carousel
- Leda
- Om ljus
- The lights, yonder lights
- Konstkalendern
- Der Bücherwurm
- Om fäder
- I småstaden
- Boudoir
- Cocaine Blues
- We sit here stranded
- Av jämnaste grått
- Cain/Jaz/The Dice Man
- jag föll!
- Februariljuset
- Läst: In i öknen
- Tulips
- Dagens dagens
- Porträtt: Toni Morrison
- Utsikts/väderbloggen
- (om)läst: Räddaren i nöden
- Sunset Blvd
- Skyline
- När jag var ung del 4 (Skrattets rike)
-
▼
februari
(32)
6 kommentarer:
Hmm, ja. Magen känns på mig..
Magnus, jag varnade dig! Har du sett filmen?
Ja, detta förverkligade den bilden jag hört historier om. Jag läste för inte så länge sedan boken "tyst hav" som handlar om ålfiske bla. Den beskriver om de fantastika ålarna och deras minst sagt fascinerande livscykel. Ganska snart efter att jag läst den deltog jag i ett julbord där det serverades ål. Förutom de vaga minnen av ål från min barndoms Norge, där jag blev erbjuden fast aldrig åt, så var detta min chans att smaka. Boken till trots. Det var skitäckligt! (Ev kan historierna som berättades under middagen, om ålarna som käkade hästlik osv, ha bidragit) :P
ja barnet var riktigt läskigt
The Season: det här med hästhuvuden är en gammal tradition inom ålfiske, då? Jag har aldrig träffat på ål i Norge fast jag har varit där många gånger, i vilken form serveras den där? I Skåne har vi ju "luad" ål, jag vet inte exakt vad det betyder, men det är en motbjudande rätt iaf.
skägget: du måste se filmen (eller läsa boken?). Märkligare barn har knappast skådats.
Jag har inte den blekaste.. men det är nog tacksamt att bygga på mystiken kring ålarna, eftersom de redan är så mytomspunna. Det är ju inte bara ålar som är asätare precis. Jag vill inte veta vad kräftorna jag ätit har gjort i sitt tidigare liv :/
Det enda sättet jag minns, var att min morbror rökte ålen. Annars har jag inte heller hört om ål som en utpräglad norsk tradition, inte i min släkt iaf.
Skicka en kommentar