Jag läste för någon dag sedan ut en märklig liten bok. Epepe av Ferenc Karinthy.
Huvudpersonen Budai hamnar under en resa till Helsingfors någon helt annanstans, i en stad han inte känner igen. Han kan inte heller kommunicera med invånarna på något sätt och hamnar därför i en mardrömslik tillvaro där det inte finns någon möjlighet att ta sig därifrån. Till saken hör att huvudpersonen liksom Karinthy själv är språkforskare, och Budais kamp för att försöka dechiffrera det främmande språket för att i förlängningen kunna ta sig hem blir den knut som intrigens nät spinns omkring.
Det här är en smart, skruvad historia med en otäck underton. Jag tyckte mycket om den trots att den blir lite torr ibland och att slutet käns tunt.
Bonus: Man lär sig lite grann om olika språkteorier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar