...som är fina:
Louise och Alland i Den bergtagna
Jean och Julie i Fröken Julie
Salvador och Galatea (Dalí och hans musa alltså, de fanns ju i och för sig på riktigt men på många sätt så knäppa att de nästan verkar påhittade)
Hercule och Henriette i Den vidunderliga kärlekens historia
Catherine och Heathcliff i Svindlande höjder
Arvid och Lydia i Den allvarsamma leken
...och några som är nästan obegripligt fula:
Alberte och Veigård i Alberte och friheten (till skillnad från Liesel och Eliel i samma bok)
Homer och Candy i Ciderhusreglerna
Henry och Maud i Gentlemen
(det här är kärlekspar i böcker som ni förstår, och jag har säkert glömt massor. Fyll på!)
torsdag 2 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Är jag helt korny som säger Tristan och Isolde? Det är en av mina favoriter. Fast filmen var kass, inte alls som berättelsen ju.
Nej nej, det är bra! Jättefina, en riktig klassiker ju fast jag har förstås inte läst berättelsen/sett filmen.
Den måste du läsa. Fast det gäller att hitta rätt version. Den ska gå på rim helst (har jag för mig)
Japp, jag ska kolla upp det! Ska bara läsa alla de fyratusen böckerna i min att-läsa-hög först ;)
Skicka en kommentar