Jag gjorde ett oväntat fynd i min mammas bokhylla för några dagar sedan - en Francoise Sagan! Jag läste ju
Bonjour tristesse för ett tag sedan och jag gillade den, jag tyckte att den var så skönt och befriande världstrött (eller vad heter det, det måste ju finnas ett bättre ord men jag kommer inte på det) och dekadent och nonchalant. Den får liksom leda och innehållslöshet att verka glamouröst.
I alla fall så hittade jag titeln
Un profil perdu (på svenska
en främlings ansikte, som jag aldrig har hört talas om). En snabb blick på baksidan hintar om cocktailpartyn, uttråkade hustrur och makar, halvhjärtad otrohet och naturligtvis dekadens i massor.
PS kolla vad snygg Francoise Sagan är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar