Paul Auster

Han vet hur en penna ska användas.

Eftermiddagens tankar har nästan uteslutande ägnats åt Paul Auster. Han är fantastisk. Jag älskar hans språk, hans tankevärld och strama deckarpastischer. Konstigt, jag som annars vurmar för det svulstiga, vulgära, smutsiga och bisarra tycker att Austers avskalade, strängt komponerade värld känns befriande sval. I allt det där avskalade får liksom tankarna fritt spelutrymme (sen kan jag tycka att det känns lite väl pretto att döpa alla karaktärer i en bok till olika färger, eller till "mr. Blank". Att Auster skulle vara intellektuell och svår påstås ofta, och visst, intellektuella/existentiella teman rör det sig ju om men att det skulle vara svårbegripligt håller jag inte med om. Jag tycker snarare att symboliken blir irriterande övertydlig emellanåt).

Jag vill dock varna er från att läsa Resor i skriptoriet innan ni har läst allt annat (som utkommit innan). Den befolkas nämligen nästan enbart av gestalter från Austers tidigare romaner och även om jag tyckte om den, begriper jag ju att jag som bara läst New York-trilogin förut bara lyckas krafsa på ytan. Börja med New York-trilogin (som jag älskade älskade älskade) i stället, eller Dårskaper i Brooklyn som jag håller på med nu och som verkar mycket lovande.

Vad jag tänker på idag

En whippet som vill dominera världen.

Whippethundar, att det nog ändå är ganska tråkigt att jobba på förlag eller som journalist och sitta och korrläsa hela tiden (fast jag vill ju fortfarande, ge mig ge mig), i vilken del av England Hem till gården spelas in i (Yorkshire?) och var det i så fall ligger, att (och den här tanken börjar kännas väldigt tröttande, kom med nåt nytt liksom) jag har så fruktansvärt mycket att läsa att det känns som om jag blir galen, bokstäver och personer och teorier och forskningsmetoder snurrar runt runt i huvudet. Fast det är väl också en bra träning ifall jag nu mot förmodan skulle hamna på ett bokförlag en vacker dag.

Nörden.

Ibland tror jag att jag är världens största nörd. När jag ska prata inför folk i mer än 10 minuter skriver jag något som närmast liknar manuskort. Inte en fusklapp med blyertskladdade stödord alltså, inte heller en tätskriven datorutskrift där vartenda ord man ska säga är nerplitat, nejdå. Jag har ett fullfjädrat system där understryckningar, färger och fetstil är ordnade efter fastlagda regler. Jag har förstås inte gått så långt att jag har markerat pauser.

Den stora frågan är väl om man ska skärpa till sig och typ.. gå ut och träffa lite mer folk eller om man ska driva sitt nörderi in absurdum? Typ lära sig allt om sengångare eller Allen Ginsberg (för övrigt är det ju inne med nördar nu har jag hört).

(igår läste jag någon som citerade någon som sa så här ungefär: ofta tänker jag att jag känner igen situationer från böcker jag har läst. Men borde det egentligen inte vara tvärtom? Åhgudåhgud, det där är jag.)

Frökenglasögon

När jag egentligen bara skulle beställa nya glas till mina befintliga glasögon lät jag mig övertalas att köpa nya bågar också.
(okej, jag var inte precis svårövertalad men hallå! Man fick ju sin ålder i rabatt! Nu när jag är så gammal är det faktiskt lite lönt med den sortens rabatter)

I alla fall så bestämde jag mig för ett par som liknar de här som Tom Ripley har, fast inte med så tjocka horn eller vad det heter och så sköldpaddsfärgade (eller heter det mönstrade?). Riktiga frökenglasögon med andra ord som passar så fint, så fint ihop med mina knutar i nacken och prydliga kjolar.

Vilodagen

Jag är ledsen, men idag trivs jag bäst i horisontalläge, och med att växla mellan att sova och läsa Paul Austers Resor i skriptoriet.

Lisa Fonssagrives

Hos agnes fanns bland annat den här bilden upplagd på modefotografen Irving Penns (svenska) fru Lisa Fonssagrives. Jag har aldrig hört talas om henne förut men visst var det här ett vackert fotografi, va?

Och det här

Och det här

Till sanningens lov

Haha, jag läste just om en bok som verkar helfestlig. Torgny Lindgrens Till sanningens lov med underrubriken Rammakaren Theodor Marklunds egen redogörelse (jag har läst två böcker av Lindgren, Pölsan och Ormens väg på hälleberget. Den första älskade jag, den andra var... okej. Ganska tråkig och eländig). Se här vad den handlar om (men obs obs! att slutet avslöjas i.. ja, i slutet av nästa stycke):

Theodor är fattig och lever enkelt men hittar hemma hos sig en gammal målning som Nils von Dardel har målat. Skatteverket beslagtar dock tavlan eftersom de tror att Theodor har undanfifflade tillgångar. Han reser till Stockholm och möter Pipskägget, en känd konstförfalskare som målar en kopia av Theodors försvunna målning. Samtidigt handlar romanen om Paula, ett underbarn som varit rikskändis sedan hon var mycket ung (det sägs att hennes karaktär är baserad på Madonna). Hennes mamma är död och hennes galne manager Erland tvingar henne att "skära halsen av en kanin på scen och spruta blodet över ett gigantiskt porträtt av modern". Så småningom möts hon och Theodor och de bestämmer sig för att de vill fly ifrån alltsammans. De skrapar ihop pengar genom att sälja Pipskäggets kopia sju gånger till olika personer, och sedan åker de till Paulas före detta älskares plastikkirurgiska klinik där de får nya utseenden och nya identiteter.

Visst låter det vansinnigt makabert/roligt?

Saker Google tror skulle intressera mig

Att Gud älskar mig

Japansk svärdskonst

Jongleringskulor från Henrys Online-Shop

MVG i allt

Att lära mig Microsoft Outlook

Pilotutbildning

Bokmässan

Nej, jag är inte på bokmässan. Jag är hemma, på mitt bibliotek eller på kafé och pluggar, pluggar pluggar till förbannelse.

Jag fattar inte hur de som lagt upp vårt schema tänker. Vi går ju ändå en kulturutbildning, för himlens skull, jag läser litteraturvetenskap. Man kan ju tycka att det vore en idé att göra ett litet hål i schemat så att vi kunde få komma ut och möta verkligheten. Branchfolket, liksom. Knyta kontakter, som är så viktiga nuförtiden. Jag läste någonstans att bokmässan är som kulturens hultsfredsfestival förutom att alla är vuxna.

Men nej. Just den här veckan har vi som allra mest att göra på typ hela terminen och bokmässan går inte ens att pressa in i schemat med våld, hur gärna jag än skulle vilja.

Blindstyre

Jag var och undersökte mina ögon idag för att få körkortstillstånd. Vet ni hur dåligt jag ser? Jag har 50 procents syn. MED GLASÖGON. Utan vågade jag inte ens fråga om.

Kanske, kanske

C.D. Friedrisch - Mondaufgang am Meer (1822)

Det börjar röra på sig, ett par millimetrar i alla fall. Kanske, kanske har det såtts ett litet frö idag, en gryende insikt. Målningen är en ledtråd och den innehåller kanske en liten liten bit av min framtid.

(visst är jag mystisk och spännande, va?)

Aahahahaa.

Igår bevisade jag en gång för alla att jag har fruktansvärt banal humor. Jag skrattade nämligen så att jag höll på att kissa på mig när den ena hälften av Filip och Fredrik (oklart vilken) skulle rida "fälttävlan". Åh herregud.

Fälttävlan som det ska se ut.

Bonbon

Hej, här sitter jag och syndar. Läser nya Bon och äter frukost. Klockan är tio och jag har inte ens tittat åt en skolbok än.

Uppdatering: Usch, fyllesamtalet i Bon alltså. Så obehagligt. Beter sig verkligen folk sådär när de är fulla? Svaret är nog ja, tyvärr och det inkluderar också mig.

Meddelande

Kära läsare!

Gårdagens bloggtystnad beror på att jag har så sjukt mycket att göra just nu, och det blir nog ganska tunnsått med lustigheter resten av veckan också.

Idag måste jag plugga hela dagen, men jag tar det roligaste först: skönlitteraturen (ja jag får väl varva det med lite annat förstås, men först och främst är det Kerstin Ekman som ska få min uppmärksamhet). Och för att piffa upp tillvaron ytterligare ska jag sätta mig på kaféet med kristallkronor och mörkröda sammetsfåtöljer. Där har de allt man behöver för att klara av sånt här: Hederligt bryggkaffe med värmd mjölk och ett gigantiskt utbud av olika teer och bakverk.

Vi hörs snart igen.

Resultat

Jag gjorde ungefär vad jag skulle fast lite mindre. Surfade febrilt runt på nätet och letade briljanta idéer.

Det sistnämnda tog 90 % av tiden och gav noll resultat, förutom att jag numera vet att ordet makaber närmast kommer från franskans dance macabre, dödsdans, men också att det egentligen härstammar från arabiskans maqabr, kyrkogård och ytterst från qabr, grav.

Hemskt

Den här målningen är så fantastiskt fin och jättejättehemsk. För vet ni vad den heter?

The rape.

Begrepp jag har varit tvungen att handskas med idag

Exegetik, swedenborgianism, Träume eines Geistersehers, generativ transformationsgrammatik. Bland andra.

Behöver jag säga att jag önskar mig långt, långt bort härifrån?

Till exempel till Wien

Söndagens planer

Mina söndagsplaner är inte lika softa som vanligt, jag ska nämligen:

Läsa färdigt en avhandling
Skriva ihop en liten grej om en bok
Skriva ihop en liten grej om en artikel
Krysta fram en stycken strålande idé om vad jag ska ägna hösten åt

Max Ernst på Moderna

Foto Yousuf Karsh

Jag trivs bra i Skåneland och saknar sällan något (jättenära till Malmö, jättenära till Köpenhamn, ganska nära till Göteborg, förhållandevis nära till Berlin, Paris och London), men i höst finns en viktig anledning till att förära hufvudstaden med ett besök: Moderna visar Max Ernst! I mängder! Mmmmm. Jag har alltid gillat honom, speciellt fågelkvinnorna och de mörka skogarna:


Gå dit om ni kan! Läs mer här.

Godmorgon horse lovers

Mia Wallace/kulturtant

Och håret då? Jo, det blev lite likt det här, fast ljust och lite längre och lite mer kulturtantigt. Det är bara att inse att mitt hår inte är skapt för sexigt bardot-rufs utan gör sig bäst i raka, blanka längder.

Brideshead revisited

När vi ändå är inne på tips kan ju dagens film inte vara någon annan än denna:

Vackra homosexuella män! Engelsk herrgårdsmiljö! Triangeldrama!



PS. Jag är tillgänglig för biodejt i kväll med lämplig ung man (obs tweedkavaj är meriterande).

Dagens middagstips

Idag pimpar vi vår köttfärssås med hösttillbehör. Gör den precis som ni brukar fast ta hjortfärs i stället för vanlig färs och byt ut en del av den mot rivna morötter. Sen i med krossade tomater och annat ni brukar ha (möjligheterna är ju oändliga, basen brukar vara krossade tomater och sen har folk i allt möjligt. Typ mjölk, grädde, soja, buljong. Man gör som man vill). Sen pimpar man med massor av olika sorters svamp (kantareller, champinjoner, karl johan. Här gör man också som man vill), rödlök, vitlök och timjan. Och så äter man det till pasta. Det är gott!

Läst: Hitom himlen

Ä-n-t-l-i-g-e-n! Och om boken kan jag bara säga zzzzzzzz..

Klipp klipp

Dagens mål är att klippa sig (klippa mig. Låta någon klippa mig. Och betala dyrt). Fina hår:

Faye Dunaway

Marianne Faithful

Rita Hayworth

Så himla dumt att det inte går att klippa håret längre.

Inspiration

Om jag någon gång skulle börja måla igen skulle jag nog göra som konstnärerna på 1800talet och låta mig inspireras av miljöerna kring de gamla engelska galopp- och polobanorna. Titta bara vad fint!

(dessutom är det inne med drottning elizabeth-look nu, det har jag läst i elle. Ni vet, engelsk godsägarstil med tweed och sjaletter och stövlar från hunter)

Jurtjyrkogården

En av våra promenadvägar går förbi en djurkyrkogård. I går gick vi den vägen.

Först gick vi förbi levande djur, fåglarna som precis hade fått frukost.

Mitt sällskap.

Vi gick förbi en söt liten stuga.

På hedersplatsen på djurkyrkogården står den här mastodontgraven komplett med plasthund, gravsten med plasthjärtan, buskar, lyktor och blommor.


De andra är lite mer blygsamma.

Bob och Richard in my heart

Foto Richard Avedon

Det finns inget bättre än Bob Dylan när man är på det humöret (som nu, när jag just vaknat till Love minus zero/no limit). Det finns ingen kändisfotograf som är bättre än Richard Avedon.

Och det finns inget bättre fotografi på Bob Dylan än det här.

Gud älskar dig

Hmmm. Jag kollade mina mail för en stund sedan. Jag använder Gmail och när man läser sina meddelanden dyker det upp annonser i marginalen som jag antar väljs ut av google baserat på nyckelord i meddelandet eller så. I alla fall. Jag fick ett mail från Studentkortet som hade ett erbjudande om rabatt på apple store. I marginalen dök det upp annonser om kontorsmaterial och sådant, men en av dem skiljde sig från mängden kan man säga. Så här stod det:

Gud älskar dig
Ja
Gud älskar dig

Och en länk hit.

Var är min syster?

Ni vet Sven Nordqvist, Pettson och Findus-mannen? Han gjorde ju en fin bok härom året som jag kikade lite i idag. Den är så fin! Den påminner om en utställning jag såg en gång med konstnärers telefonklotter. Det kunde liksom vara en liten prick eller en teckning av en liten hund och så bara växte teckningen och blev till ett litet universum befolkat av alla möjliga underliga varelser.
Så känns Var är min syster? också. Alldeles proppfull av kryllande kreativitet. Och visst är det kul med teckningar man kan sitta och studera jättelänge och hela tiden upptäcka nya saker i?

Köp den här.

Min bästa affär

Grrr! Jag behöver köpa Toni Morrisons Älskade men den säljs inte längre på svenska. Mitt kära bibliotek har den visserligen men den är utlånad. Jag funderar på att gå till bästa bästa antikvariatet och kolla, jag har inte varit där på hela sommaren men idag känns det verkligen som höst och det är en höstgrej att gå dit. Man kommer in från kylan och går nerför en skranglig trappa och det luktar dammigt och lite smutsigt och det ligger böcker över-överallt. Fast så himla bra sorterat: efter bokstav, genre, svenskt, engelskt, nordiskt och övriga länder! Och så bjuder de på kaffe och hjälper till att ta ner alla de tunga böcker från översta hyllan som dumma jag tvunget ska ha.

Min kjol.

Jag har köpt en kjol som är superhög i midjan och har supermycket vidd i kjolen. Så här ungefär fast min är duvblå.

Den ska jag använda idag. (är det såhär modebloggarna skriver? Jag har svårt att tro det. Måste vara nåt mer. Okej, den kommer från Åhléns, den är i bomull, jag kommer inte ihåg vad den kostade men 350 kanske? Den når nästan till knäna och jag har den till svarta strumpbyxor, svart nerstoppad tunn tröja och svarta skinnskor)

En måndag mitt i september

AJ Elsley - Picking apples

Eh, i går landade ett bultande monster i mitt huvud och vägrade flytta på sig. Idag lider jag bara av efterslängarna. Jag ska till skolan och titta på TVteater och sen ett av de ständigt återkommande biblioteksbesöken. Men sen, sen sen! ska jag köpa syrliga höstäpplen och kantareller och sen ska jag göra viltskavsgryta. Mmmmmm.

Kära dagbok, det här ska jag göra idag

Planer

När jag blir stor ska jag och alla mina tillfälliga bekantskaper bo så här:

Här skulle vi sitta och ha alla ljusen tända och låtsas att vi var med i Barry Lyndon.

Här skulle jag sitta och skriva alla mina berömda romaner.

Det här rummet skulle vi kalla för Vita havet.

Kanske skulle det ligga på den här gatan i Paris.

Sådärja.

Nu har jag sovit bort hela eftermiddagen. Tur att jag ska jobba inatt då, så jag slipper ligga sömnlös och vrida mig.

Nu ska jag ta en tur med mina trogna vänner till närmsta pizzeria. Det har liksom blivit en tradition när jag jobbar helger - pizza (och öl för dem, Ramlösa för mig) och sen går var och en till sitt, dvs jag går till jobbet och de ut i dimman..

Dekadensmagasinet hjerta pressen

Jag skrev en kommentar till Annika Marklunds fina krönika om dikt och verklighet som är med i Metro idag.

Nej, det är inte jag som har skrivit "verkligenheten"

Läs krönikan här.