Augusti sista skälvning

Jag fotograferade duniga andungar som var alldeles orädda; jag köpte en svart hatt och en tjugotalsklänning samt en sjal som ser ut som en engelsk tebjudning. Jag läste recensionsböcker och åt den mesta tiden mat som någon annan lagat. Jag åt fantastiska frukostar, såg en människa dö och plockade blommor om natten. Jag träffade en man som aldrig åkt tåg.

I morgon ska jag gå på begravning.

Se på dem som klagar, hur de flaxar i sin hållningslöshet

Idag är det fredag och jag är frisk igen, allting känns bra och jag tänkte dricka vin! Jag håller på att fundera ut lämplig klädsel för en begravning jag ska gå på i nästa vecka. Det är den enda klädkod jag någonsin behöver bry mig om känns det som, och det är ju faktiskt ganska sorgligt (i flera bemärkelser) när jag tänker på det. Jag hade tänkt ha en mörkblå klänning som jag tror passar bra men hur är det nu, man ska inte kombinera mörkblått med svart? Eller går det bra nuförtiden? Jag begriper förstås att jag inte kan ha svarta strumpbyxor till, men hur är det med skor och så? Kappa? (dessutom kan jag väl inte gå barbent, det känns extremt opassande. Betyder det att jag - hu! - måste dra på mig hudfärgade strumpbyxor?)

Annars läser jag just nu en bok som delvis handlar om ett barn som jag föreställer mig ser ut ungefär så här:

W. Bouguereau the little knitter (1882)

Det är också en bra sak! Ni får höra om den sen.

Hej

Jaktnymf och fauner (1875)

Jag är sjuk för andra gången denna sommar, det är så tråkigt! Jag orkar knappt sitta upp, än mindre blogga men jag kommer tillbaka snart, lovar. Titta på Julius Kronberg så länge.

...att dryfta ditt och datt

Jag avbröt läsningen av Målarens döttrar till förmån för annan, jobbrelaterad bok; nu ligger den på ett annat ställe än här och det är så dumt! Jag funderar på att enbart läsa poesi och noveller för att slippa bli störd - jag har aldrig och kommer aldrig att fatta grejen med att läsa flera böcker samtidigt (och med böcker menar jag romaner).

I går tyckte jag att luften och solen kändes som hösten när den är som bäst, hög, klar och ljus! - fast det bara var i förrgår kväll vi satt bredvid en kaprifol vars doft var så tung, söt och bedövande stark och hösten kändes så långt borta. Jaha, vet ni, snart ska jag gå på en fest med dekadenstema och vi har hittat den bästa presenten! Det är några affischer från när Röhsska museet köpte in en massa Shungabilder, alltså gammal japansk erotisk konst (det är min bror som anordnar festen, som är en inflyttningsfest, och alltså kommer att mottaga presenten, men han läser aldrig min blogg och jag avslöjar alltså inte någonting i förväg här).

Jag har tänkt att jag skulle köpa en sammetsklänning också - visst är det modernt med sammet nu? och det känns ju passande - men egentligen är det väl också ohyggligt dekadent att sväva omkring i en sådan här skir, enkel vit klänning bland guldbroderier, överdådiga ornament och en praktfull basilika? Se här bara:

Hunt 1868

...

Balthus 1955

Ljus och stillhet

det är "ljusets och stillhetens målare"!

Jag har jobbat natt och druckit morgonkaffe för en stund sedan*, jag borde skriva om en roman jag har läst men jag möblerar om vardagsrummet i stället. Det är så stort, det är bra för då får jag plats med alla saker, böcker alltså, och bra väggar att hänga målningar på, men möblerna står så långt ifrån varandra! Jag försöker tränga ihop dem lite. Jag tror att jag, när jag möblerade här, hade någon slags idé om svala, behagliga Hammershøi-aktiga rum, men det vill inte riktigt fungera. Jag älskar icke-färgerna där men jag måste ha saker omkring mig, lite bråte alltså, högar av böcker, filtar, tidningar, en gitarr, en katt, koppar och fat.

* eh, typ vid fem alltså, när jag började skriva det här inlägget. Jag gjorde lite annat emellan.

die marmorsaal

Ibland när jag önskar mig långt långt bort, ni vet som man gör ibland, då önskar jag att jag vore i marmorsalarna på övre Belvedere och kunde vila pannan mot sval marmor eller något, känner ni igen det? Är det en dikt? Jag kommer inte ihåg. Hursomhelst - jag skulle kunna drunkna i färgen (eller ickefärgen, snarare), ljuset, den dragiga kyliga rymden!

Guld och blek koppar! Rimfrost på guldbruna gärden!

Alltså, hösten är visst här? Mitt sovrumsfönster vetter mot en gymnasieskola och det har varit så tyst och skönt hela sommaren, men i morse vaknade jag av, tja, sådana ljud som hör skolan till och blev så förvånad. Det har visst börjat igen och jag är inte student längre (jojo, det är ju skillnad på gymnasium och högskolestudier, men ändå), jag har min fil kand och nu ska jag arbeta. Det har jag förstås gjort hela tiden, fast jag önskar att jag hade fått ett trevligt skrivbordsjobb någonstans i stället för att jobba dagar och nätter och helger och lite när som helst. Jag tror inte riktigt på det här med att man kan försörja sig på att skriva, eller det kan man ju, men jag tror inte på att JAG skulle kunna göra det. Måste ha ett riktigt jobb. Ja.

Men vad jag blev pepp igen helt plötsligt! Idag rekommenderar jag 1) dekadensutställningen på Dunkers Kulturhus (kommande). Jag har tipsat om den förut men nu börjar det närma sig, vernissagen är den 30 oktober. William Hogarth! Skörlevnad! Dårskap! och det vackra förfallet, mmm, och 2) att, eftersom hösten visst är i antågande, ägna tiden åt det bästa med sensommaren: kräftor och snaps.

Vi åt sensommarmat i ett av de här husen, ett vitt ungefär i mitten av bilden.

(citatet i rubriken är förresten hämtat ur Karin Boyes "Barfrost". Jag plockade upp hennes samlade dikter efter att ha läst "Moln" hos Minerva, och de tjänar sedan några dagar som frukostlitteratur här. Alltså jag älskar verkligen utropstecken)

Konst, exotism etc.

God kväll, eller god natt snarare, jag är vaken. Ska vi titta på lite mer konst? Utan tema den här gången, jag hittade bara några bra konstverk vilka inte har med varandra att göra mer än att det är artonhundratalsmåleri alltihop. Nordiskt förstås, lite exotism och, hm, ganska mycket naket.

Paul Sieffert 1898

har ni sett någon se så himla.. ren ut? har ni det? Jag vet inte om jag har. Hon, den här kvinnan alltså, ser liksom så välputsad ut, alldeles skinande blank, jag undrar om man kan vara sådär blank utan att slipa av det översta hudlagret? (eh, varför man nu skulle vilja göra det, det vet jag inte...)

Samma sak kan förresten nästan, men bara nästan, sägas också om den här målningen:

Georg Pauli 1881

Och åh, ni kommer ihåg det här med Zorn och Orienten? Här är är en annan bild, en akvarell från Alger 1887.

Jag skulle vilja åka dit och kolla om ljuset verkligen är sådär övermagiskt disigt.

Och en som går lite utanför det här nordiskt artonhundratalsmässiga, det är lite mer påklätt också men exotiskt så det förslår och väldigt kitchigt:

Karl Bang (se fler bilder här. Gör det!)

ps jag recenserar Kerstin Strandbergs nya roman i Helsingborgs Dagblad (eller det gjorde jag för någon vecka sedan men jag har inte tänkt på det här med att länka förrän nu)

But soft, what light through yonder window breaks?

Dalí

Hopper

Bonnard

David Sweeney

UPPDATERING: Therese lade till den här målningen, vilken förstås borde varit självskriven från början!

Hej

Jag har sovit hela dagen för jag jobbade i natt; nu är jag på väg ut och hinner egentligen inte blogga, men jag måste bara berätta att jag fyndade en så fin sak igår: ett luxuöst häfte med Helene Schjerfbecklitografier på tjockt grängat papper, jag glömde ta hem det från min vän men tro mig, det är mycket fint!

Det är svensk samtid och dessutom är det måndag

Fast det känns som lördag idag, det beror på att jag just lämnat en recension och skrivbordsjobbat färdigt och inte ska jobba igen förrän i morgon natt! Just nu nattläser jag, på jobbet alltså, Hanteringen av odöda; jag tänkte att den är väl bra om man inte vill sitta och somna, men precis som förra gången jag läste Ajvide Lindqvist är det inte särskilt läskigt (det var Låt den rätte komma in). Jag sitter mest och tycker att det är lite fånigt, alltihop. Och precis som förra gången höll jag på att kräkas över de första sidorna, jag har verkligen svårt att läsa om svensk samtid. Vad är det med människor egentligen? Är samtiden verkligen så grå och glädjelös? Usch, vilken nedslående tanke det ändå är.

Annars är det så kvavt här, jag har jättesvårt att klä mig efter vädret eftersom det skiftar hela tiden, inte för att jag någonsin klär mig efter vädret i och för sig - jag hade burit svarta matta strumpbyxor året runt om människor bara inte hade stirrat så (alltså inte enbart strumpbyxor, då hade stirrandet möjligen varit befogat). Idag ska jag i alla fall göra det för idag är det inte soligt.

(hm, jag är visst lite sur idag. Men hörni, kan ni inte tipsa mig om inte-somna-litteratur? Skräck eller spänning eller någonting, jag kan ingenting om sådant. Då blir jag glad!)

15 böcker

1. majakovskij Jag!
   
2. vad som helst av paul celan
3. ögonbindeln
4. petersburgnoveller
5. historietter
6. något av marguerite duras
7. drottningens juvelsmycke
8. om fulhet
9. blecktrumman
10. fallen
    
11. cora sandel
    
12. missnöjets vinter
    
13. nana
    
14. den bergtagna
    
15. hotel new hampshire
    

Rules: Don't take too long to think about it. Fifteen books you've read that will always stick with you. First fifteen you can recall in no more than 15 minutes. Tag 15 friends.

Jag blev utmanad av Alexandra! Fast "tag 15 friends", nej, alltså... Fast det hade varit kul att läsa om era 15 böcker i och för sig, så jag tycker att ni ska anta utmaningen i alla fall. Om ni vill.

...

Jag har hittat min kamera OCH laddat batteriet! Jag glömde visserligen ta med den till Halmstad igår vilket var synd eftersom vi gick i Norre Park och där fanns så fina mörka ekar, men jag tog med den på kvällspromenad i stället, tema: orange (okej, stockrosorna är väl inte så jätteorangea, men jag har gått förbi dem nästan varje kväll i flera veckor nu och snart är de borta, så de får vara med).

För övrigt köpte jag en klänning igår, mörkblå! Inte i spikrak modell dock, det går visst inte att hitta. Kanske man måste sy en? (obs någon annan än jag. Jag kan knappt tråckla, än mindre sy i knappar och annat krångligt). Den jag köpte är av skjortblusmodell, men den är stel och prasslig i alla fall och ganska strikt ändå. Jag älskar att känna mig strikt!

Nu ska jag skriva seriösa saker och sen sova och sen jobba natt.

There is no female mind

Bra näsa, bra hår. Och utmärkta ögonbryn!

Jag vet att jag har skrivit om det någon gång förut, men jag tycker verkligen att ni ska läsa Charlotte Perkins Gilman! Det går fort, det är billigt och det genererar kittlande rysningar längs ryggraden.

Här.

August, die she must

Jag sover med fönstren öppna ut mot gatan, tvärs över den ligger kyrkogården och förstås själva kyrkan. Idag vaknade jag av klockorna dånade, ja, dånade! Herregud vilket ljud det ändå är, luften vibrerar. Jag vet inte varför man ringer en tisdag förmiddag klockan elva nollnoll, de ringde inte igår? Jaha, hursomhelst, under tiden jag varit borta har jag jobbat och sovit och lagat mat och gått på små hantverksmuseer (anledningen till detta var en vild längtan efter att göra någonting, vad som helst, vi orkade inte ta oss någonstans och här har vi bara sådant. Samt tusentals små sommaröppna gallerier med Bjäre- och segelbåtsakvareller). Nu är det augusti, i morgon ska jag kort återvända till dammiga museet (till mitt kontor! Åh vad jag har saknat mitt kontor), resten av veckan ska jag ägna mig åt ett skrivuppdrag obs ett mycket trevligt sådant! Ni får se.

Jag vill ha nya kläder, jag är så trött på mina skrynkliga kjolar. Jag skulle vilja ha en mörkgrå stickad tröja med korta ärmar (liksom med lite puff, jag avskyr ordet puff men det är vad jag menar), och en mörkblå klänning i stelt bomullstyg av absolut spikrak modell (och med fyrkantig ringning, mmm). Och någonting i mocka, jag skulle så gärna vilja ha det! Typ ett par skor eller kanske en väska.

ps tips! om ni tycker att det verkar kul att läsa om obskyr kiosk/macholitteratur från 1940-50-talen så bör ni klicka er till denna sida bums.