Thomas Gray: Elegy written in a country churchyard
William Blake: The Tyger
Johan Wolfgang von Goethe: Erlkönig
CM Bellman: Epistel no. 25, 48, 79
Thomas Gray: Elegy written in a country churchyard
William Blake: The Tyger
Johan Wolfgang von Goethe: Erlkönig
CM Bellman: Epistel no. 25, 48, 79
Jag tror att jag ska börja med Extremt högt och otroligt nära, den är jag riktigt sugen på. Återkommer med rapport.
PS. Ja, jag tänker läsa Virginia Woolf igen trots den här inte så entusiastiska recensionen (Mrs. Dalloway). Jag är envis, och kanske lite dum.
Mansfield Park (Jane Austen) 4/5
Fantastiskt bra bok. Den här boken av Austen, som inte
är en av de mest kända, ger verkligen mersmak.
Komisk, varm och förstås romantisk.
Oliver Twist (Charles Dickens) 2/5
Tråkig, ointressant, stundtals knepig att följa.
Idioten och Brott och straff (Fjodor Dostojevski) 0/5, 1/5
Fantastiskt dåliga. Idioten är nog den absolut sämsta bok
jag läst och Brott och straff orkade jag inte genom, trots
att den till skillnad från Idioten faktiskt var stundtals
begriplig.
Sherlock Holmes bragder (Arthur Conan Doyle) 3/5
Trevligt, lättsamt, underhållande och oerhört brittiskt.
Anne Franks dagbok (Anne Frank) 2/5
Varken eller. Underhållande för stunden men flyktig.
Blecktrumman (Günther Grass) 5/5
Mycket, mycket bra. Bisarr, tragisk, mättad av svart
humor och märkliga skeenden.
Processen (Franz Kafka) 1/5
Denna har jag faktiskt läst två gånger trots att den är
dålig. Första gången begrep jag ingenting alls, andra
gången begrep jag visserligen men förutom en lätt
känsla av obehag har boken inte efterlämnat några
spår.
Kärlek i kolerans tid (Gabriel Garcia Marquez) 3/5
Lätt, behaglig, vackra miljöskildringar.
Rebecca (Daphne de Maurier) 2/5
Simpel intrig, simpla och icke genomarbetade
personporträtt, simpel upplevelse.
Emily-trilogin (L.M Montgomery) 4/5
Något föråldrad men mycket varm och rolig.
1984 (George Orwell) 3/5
Mörk satir men ganska långtråkig.
Djurfarmen (George Orwell) 4/5
Denna satir är giftigare, vassare och spänstigare än 1984.
Roligare men samtidigt mörkare.
Glaskupan (Sylvia Plath) 5/5
Kväljande och farligt obehaglig men med en torr humor.
Alberte-trilogin (Cora Sandel) 4/5
Mörk och tung, mycket vacker, genomsyrad av Nordens
mörker och vemod även då skådeplatsen flyttas från från
denna till det glada 10-talets Paris.
Missnöjets vinter (John Steinbeck) 3/5
På ytan en ganska tråkig historia, men den biter sig fast
och dröjer kvar i medvetandet.
Riddarna kring Dannys bord (John Steinbeck) 3/5
Kul samling skrönor, löst hopfogade. Fin skildring av
spanskamerikanska lodisar i Kalifornien på 1800-talet.
Parfymen (Patrick Süskind) 3/5
Bisarr historia om en missanpassad individ i stora
världen. Mycket bra även om jag tycker att
Vallgrens ”Den vidunderliga kärlekens historia”
på samma tema är bättre.
Gullivers resor (Jonathan Swift) 3/5
Del 1, 2 och 4 är underhållande fast egentligen inte så
giftiga som satirer. Del 3 är fruktansvärt tråkig, den
brukar jag hoppa över.
Huckleberry Finns äventyr (Marc Twain) 2/5
Lättsam underhållning för barn och ungdom.
Mrs. Dalloway (Virginia Woolf) 1/5
Ännu en fullständigt obegriplig roman.
Gentlemen (Klas Östergren) 4/5
Charmig, manlig, mörk och ljus, ett tidsdokument och,
såvitt jag har förstått det, 70-talets stora
generationsroman för unga män med destruktiva
personligheter. (Detta är kanske mer av en modern
klassiker. Jag tror att jag har läst ett par svenska gamla
klassiker, typ Selma Lagerlöf och kanske Viktor
Rydberg eller liknande, men jag minns ingenting av dem.)
Första flickan
När den där tölpen kommer traskande
och bryner sin hacka
skall jag springa före honom
och sprida de artigaste dofter
av pelargoner och blommor vars lukt ingen känt.
Då gör han halt
Andra flickan
Jag skall springa före honom
med fladdrande dukar bestänkta med färger
så små som fiskägg.
Och deras trådar
gör honom spak.
Tredje flickan
Oh, la… le pauvre!
Jag skall springa före honom
med ett sällsamt flämtande.
Då spetsar han sitt öra.
Jag skall viska
Himmelska labialer i en värld av gutturaler.
Det blir hans fall.
(Wallace Stevens)