Kära bokdagbok,

Jag läser Murakami igen, jag behövde något, nej jag vet inte vad jag behövde men det blev rätt med Norwegian Wood i alla fall - den har passat bra ihop med förkylning och jobbnätter. Jag vet att jag rynkade på näsan åt Murakami förra gången jag läste, jag gillade inte fantastiken i kombination med den prydliga berättelsen. Det var disharmoni på ett sätt som inte var särskilt intressant, men Norwegian wood verkar mer lovande (än så länge i alla fall), jag har inte läst särskilt mycket. Jag gör det långsamt, jag är inte tvungen att skynda mig. Det skulle i så fall vara för att få läsa vad som står på tur: 1) Michel Tourniers Den röda dvärgen 2) Alberto Moravias Leda och 3) Presidentens hustru. Pepp!