Dagbok från en sjukbädd

Jag ligger hemma och är sjuk idag, så jag okynnesbloggar lite. Försökte se Slumdog Millionaire i stället, men jag har alltid varit urdålig på att se filmer, det gick inte. Somnar alltid, alltid på bio, det är så pinsamt. Jag ser för det mesta bara skräpfilmer och skräp-tv, typ Top Model. Jag kan inte hjälpa det! Tur att jag har en så fantastiskt sofistikerad smak i allting annat.

Innan jag blev sjuk var vi på loppis igen, jag hittade ett så fint gammalt tryck, det liknar det här:


Jag köpte några böcker också, förstås, tema novellsamlingar: En sak är en sak av Alberto Moravia och I Brokiga Blads vatten av Torgny Lindgren, jag hittade också Anna Karenina för en femma och det är ju en bok jag bör läsa någon gång i mitt liv. Till sist Den högsta kasten, Carina Rydberg är nämligen en författare som gått mig förbi men som jag hör talas om överallt där människor nostalgitrippar (jag tillhör nog inte rätt åldersgrupp, eller så var jag för världsfrånvänd på den tiden... Per Hagman lämnar mig också fullkomligt oberörd). Ja, förutom ett Morgan Kane-album som jag ska ge till min pappa, det och Modesty Blaise är det enda han läser. Och min mamma läser bara tantsnusk och andra Svalanböcker, så mitt intresse för litteratur har inte direkt gått i rakt nedstigande led.

Jag har tillbringat det mesta av eftermiddagen med att bildgoogla David Hockney, således kommer här ett stycke fint måleri, om än väldigt o-Hockneyskt (det beror på att det är en studie, men den liknar en Mondrian innan de alltför räta linjernas tid):Nu ska jag duscha igen, jag hatar att febersvettas, sedan ska jag fortsätta läsa Farväl till Berlin och sova lite emellanåt. Hej så länge.