Söndag

Jag måste helst skriva en halv recension samt läsa en hel bok idag (eller tvärtom), men vi har ätit frukost i evigheter och jag har läst bostadsannonserna i dagens tidning. Inte för att jag planerar att flytta, men ibland säljer de så fina hus - idag annonserades en sekelskiftesvåning, en pampig tjugotalsvilla samt flera små korsvirkeslängor. Ibland har jag svårt att bestämma mig för hur jag helst skulle vilja bo, det bästa hade förstås varit att ha en stadsvåning och ett landställe. Ibland ser jag så billiga små hus som ligger intill insjön en bit härifrån, precis i bokskogens rand, varje gång tänker jag på sprakande brasor, lantkök, fågelkvitter, knarrande golvplankor och en öronlappsfåtölj i biblioteket.

Nu är kaffet slut. Som ni kanske har märkt i de senaste blogginläggen har jag för tillfället snöat in på målningar av typen ovan. Det här är Wright Barkers Circe från cirka 1900. Jag tror att det är för att materialen är så himla snygga - djurhudar, marmor, kronblad och stjälkar, svepande, flortunna tyger? Och åh! på tal om material har jag beställt en beige kappa - jag har tjatat om att jag vill ha en beige kappa i evigheter! - i ull och kashmir, den borde anlända till mitt lokala postkontor i morgon. Vet ni hur svårt det är att hitta beiga kappor som inte är trenchcoats? Det är jättesvårt.

Nu ska jag göra nytt kaffe och sedan läsa en bok ur den här serien.

Arv

Hej, jag har hämtat ut ett arv (ni vet hur man brukar säga att man skulle vilja ärva en okänd, rik moster? Obs gammal, död av naturliga orsaker. Så är det inte riktigt, jag kände och tyckte hemskt mycket om min gammelmoster, men hon var rik och ägde vackra saker). Gud så vuxen jag känner mig nu, omgiven av mattor - äkta! - och konst - äkta! - jag trodde att det skulle dröja länge innan jag kunde klä golv och väggar med sådant. Det bästa är förstås ändå biblioteket, bara att plocka hur mycket som helst, hyllmeter efter hyllmeter av god smak, det var på gränsen till groteskeri - jag kände mig så smutsigt girig, förstår ni? Eller så är detta inte det bästa utan det värsta - böcker betingar inget värde då man värderar dödsbon, visste ni det? Och då har jag ändå plockat hem maffiga, påkostade konstböcker och fantastiska illustrerade upplagor av allt möjligt, det är ju hemskt. Nå, nu är böckerna här och vi måste köpa fler bokhyllor, jag har slagit in alla julklappar och nu ska jag läsa och äta Wienernougat, det gör jag alltid på julen.

Och på den här bildbloggen fortsätter vi med rävtemat:

O Meliboee, Deus nobis haec otia fecit

Jag har upprättat ett tillfälligt kontor i sängen igen, jag älskar att jobba härifrån! Man skriver en rad eller två, man har några referensböcker på bordet bredvid sängen som man bläddrar i, man hämtar lite kaffe och ställer koppen på nämnda bord. Sedan gör man om samma sak igen. Lättja är min bästa grej!

Rochegrosse: porträtt av en lättjefull Sarah Bernhardt

Jaha, sen läser jag Germaine de Staël samt ägnar oproportionerligt mycket tid åt att titta på tapeter och antikt julpynt. Fast jag kan inte göra det så mycket jag vill för jag är också tvungen att ägna mig åt fullständigt hjärndödande aktiviteter: Kvalitetstesta och packa grejer, faxa, bokföra, skriva ut transportetiketter, ja ni hör. Bättre då att vara Sarah Bernhardt. Som för övrigt hette Henriette-Rosine van Hard på riktigt! Fint namn. De sista åren av sitt liv sov hon tydligen i sin egen likkista, gjord i rosenträ och klädd i vitt siden, draperande sig i vackra blommor. Sarah Berhardt verkar också ha varit bra på det här med lättja, bland mycket annat förstås.

Mitt kylskåp är fyllt av öl för vi ska flytta i eftermiddag, och det är då en oskriven regel att man bjuder på öl och pizza. Är det så överallt? Jag ville bjuda på glögg i stället, eller kanske sherry och ost, men det går nog inte (man blir däremot väldigt ofta bjuden på sherry och ost på vernissager, har ni tänkt på det? Det är inte så jättegott men själva grejen är väldigt trevlig).

Dagbok från en sjukbädd

Jag ligger hemma och är sjuk idag, så jag okynnesbloggar lite. Försökte se Slumdog Millionaire i stället, men jag har alltid varit urdålig på att se filmer, det gick inte. Somnar alltid, alltid på bio, det är så pinsamt. Jag ser för det mesta bara skräpfilmer och skräp-tv, typ Top Model. Jag kan inte hjälpa det! Tur att jag har en så fantastiskt sofistikerad smak i allting annat.

Innan jag blev sjuk var vi på loppis igen, jag hittade ett så fint gammalt tryck, det liknar det här:


Jag köpte några böcker också, förstås, tema novellsamlingar: En sak är en sak av Alberto Moravia och I Brokiga Blads vatten av Torgny Lindgren, jag hittade också Anna Karenina för en femma och det är ju en bok jag bör läsa någon gång i mitt liv. Till sist Den högsta kasten, Carina Rydberg är nämligen en författare som gått mig förbi men som jag hör talas om överallt där människor nostalgitrippar (jag tillhör nog inte rätt åldersgrupp, eller så var jag för världsfrånvänd på den tiden... Per Hagman lämnar mig också fullkomligt oberörd). Ja, förutom ett Morgan Kane-album som jag ska ge till min pappa, det och Modesty Blaise är det enda han läser. Och min mamma läser bara tantsnusk och andra Svalanböcker, så mitt intresse för litteratur har inte direkt gått i rakt nedstigande led.

Jag har tillbringat det mesta av eftermiddagen med att bildgoogla David Hockney, således kommer här ett stycke fint måleri, om än väldigt o-Hockneyskt (det beror på att det är en studie, men den liknar en Mondrian innan de alltför räta linjernas tid):Nu ska jag duscha igen, jag hatar att febersvettas, sedan ska jag fortsätta läsa Farväl till Berlin och sova lite emellanåt. Hej så länge.

Housewifeblogg

Det här är helgen som går i den goda matens tecken: jag lagade älgfärsbiffar med svamp och gelé i går, det var inte svårt och mycket gott, vi drack ett ljuvligt sammetslent, bärigt vin till. Och idag åt jag nygräddade pannkakor till frukost! Det har jag nog aldrig gjort förut. Jag var på den där bokutförsäljningen igår och köpte tio eller elva böcker (plus en hel hög gamla Louisiana Revy) för nittio kronor, det var perfekt. En tjock, fin om Dürer, den där med Lena Kronqvist som illusterar Gunnar Ekelöfdikter, en Dickens, Wallace Stevens, Anna Achmatova, hm, vad mer, jo! En samling noveller av Kipling.

en fin färgskala och kipling

Jag satte in böckerna i en hylla (eller klämde in), sedan gick jag runt i min ganska nystädade lägenhet och tänkte på kelimmattor och vackert patinerade Chesterfieldfåtöljer i Queen Anne-modell. Jag har hängt upp gardiner i köket (eller gardin utan -er snarare, en sådan som jag tror kallas fransk hissgardin. Som man liksom rullar upp och fäster med knytband?), nu hänger det gardiner i alla rum. När jag flyttade hit tänkte jag att det är överskattat med gardiner och att det är rätt fint med nakna fönster, ni vet det här med rymd och ljus och så, men för det första är själva fönstren - inte särskilt stora sextiotalsfönster - ganska fula och för det andra ser det konstigt ut att inte ha gardiner i ett kök utrustat med en gustaviansk, utsirad matsalsmöbel.

Nu ska jag göra kokkaffe och läsa en mycket bra bok som ni ska få höra om senare.

Därunder ett helvete

claire castillon är en skitsnygg fransk författarinna men det vet ni väl. tur att hennes bok inte är så bra.

Kära ni, kan ni förlåta min bortavaro? Jag tänker nämligen inte skriva någonting nu heller, bara länka till min recension av Claire Castillons Därunder ett helvete. Här är den.

I kväll ska jag bara läsa, och äta mat som någon annan har tillagat; i morgon ska jag gå på en bokutförsäljning och sedan laga viltfärsbiffar samt dricka vin. Jag lovar att rapportera, i alla fall om böckerna.

jaha

Alla skriver romaner nuförtiden, Jessika Gedin skrev: "Det finns inte en enda krönikör i hela Sverige som inte mer eller mindre öppet drömmer om att skriva en roman. Eller redan har gjort det." Är detta sant? Mycket tyder på det, jag tycker att det är märkligt (inte att folk vill skriva romaner alltså, det vore ju hemskt om ingen skulle vilja göra det, men alla?). Jag drömmer inte om att skriva en roman, jag drömmer om att skriva om måleriet; inte för att jag någon gång på allvar har försökt göra det, men jag skulle någon gång vilja skriva om färgernas mättnad och skiftningar, om graderingar och om hur ljuset kan falla på en skrovlig oljemålning, om tematik och konstnärskap, om porträtt där långa berättelser koncentreras till ett ögonkast, en frusen gest, ja, ni förstår...

Jag har legat i sängen och läst hela dagen, det låter som en idealisk tillvaro men jag har så ont i axlarna nu; vet ni att jag får det om hösten, ont i axlarna alltså? Jag tror att nerverna kommer i kläm. Jag hatar nervvärk, ibland får jag en ilande värk i tänderna också som flyttar runt, i tand efter tand. Man kan inte äta. Men ja, axlarna, det liksom låser sig i dem och jag kan inte ligga på sidan, det är mycket irriterande. Jag är inte gammal men jag har så många åldersrelaterade krämpor, onda knän när det är kallt ute, blåmärkesförsedda ben och vad heter det - ischiasvärk? Jag är för klen, min bror brukar säga att evolutionen borde ha sållat bort mig för länge sedan, det är ett skämt men det är inte helt osant.

fåglarna har ingenting med texten att göra alltså. de är bara fina, jag har glömt bort var jag har hittat dem men den översta är en modern japansk och den understa så kitschig att man knappt kan titta på den, men den är fin ändå.

I postpone death by living, by suffering, by error, by risking, by giving, by losing

Hej, jag är hemma några timmar och dricker kaffe samt läser Incestens hus, den är en liten drömvärld så här på eftermiddagen. Den har ett fint omslag men, för att jag är så himla up to date, visar jag i stället ett porträtt av Anaïs Nin fotograferat av Irving Penn:

Ett fint fotografi av Anaïs Nin där hon inte ser ut att vara fångad i en stödkrage finns här.

Nobel

Om ni undrar vem jag hejar på idag bör ni följa länken till HD-akademin, där jag sitter på stol nummer 10 (fast det känns knappt spännande, alla verkar vara övertygade om att Herta Müller tar hem det? Men varför?)

UPPDATERING: Ingen större överraskning, nej.

vid seine

Monet 1868

Ni har läst Alberte-trilogin? Ni vet i den andra boken, när Liesel målar nere vid Seine och Alberte flyter med, bara följer henne - båda bär svarta fallfärdiga gamla bomullsklänningar? Jag drömde om det idag, att Liesel målade Sigrid Hjertén-liknande landskap (hon var dessutom ganska lik henne!) och att Albertes mest utmärkande drag var en absurt hög, vit panna.

Hej

Jaha, som ni märkt har jag tydligen inte någon som helst begåvning för att liveblogga, men Göteborg var bra, mässan var bra, jag är hemma nu och det är väl bra det också. Jag har köpt böcker igen, det var så länge sedan! En om Aubrey Beardsley med bra kvalitet på illustrationerna, den är jättefin; Blecktrumman (jag har letat efter den, jag vet inte hur länge, på svenska alltså, nu stegade jag in på ett litet antikvariat på (i? nej?) Haga och hittade den i den första hyllan jag tittade i), sedan Onda sagor, en Paul Celan-samling (Dikter II), en Poe-samling, Parias, Incestens hus och.. ja, det var nog allt.

En iakttagelse som är mycket lite litteraturorienterad: jag har hittat det bästa köpet i kategorin lågprisschampo/balsam: I give you Garnier Fructis Nordic Hair Highlights! Så här: köper man lågprisschampon vet man att de inte är särskilt dryga eller särskilt bra för håret, men man vill i alla fall att de ska lukta gott. Alla vet att Herbal Essences schampon luktar ljuvligt i jämförelse med många andra, men de är v-ä-r-d-e-l-ö-s-a. Verkligen. Garnierschampot däremot fungerar helt okej och doftar syrliga äpplen, det är bra! Mycket höstigt. Flaskan är gräsligt ful, förstås.

Jaha, det var det. Nästa gång: duschkrämer och Vladimir Nabokov! Kanske lite Edward Hopper också.

Att dö hotelldöden i Amsterdam

Har jag berättat för er hur mycket jag älskar Chet Baker? Jag undrar varför det inte finns någon film om hans liv, det hade varit så lämpligt (eller jag vet inte, det är väl klart att det måste finnas en film? eller?) En James Dean-liknande jazztrumpetare, mycket bildskön, mycket bra kläder (och ja, mycket bra musik förstås. Har ni hört time after time? ja det har ni väl, jag tycker i alla fall att den är fläckfri), en mycket tragisk död (nästan för sagolikt tragisk för att vara sann, kan ni tänka er ett mer dekadent frånfälle än att falla/kasta sig ut från ett HOTELLFÖNSTER i AMSTERDAM??)



Jag har idag provat kläder till den här festen med dekadenstema, jag är så exalterad! Jag tog bilder också. Jag tänkte visa er dem senare, när det är dags, men jag kan nog inte hålla mig. Titta på min hatt!

(alltså det här programmet som gör bilderna korniga gör att man ser så snygg ut, riktigt så snyggt är det ju inte egentligen. Fast jag känner mig rätt fin ändå, jag passar faktiskt i hatt vilket jag gläds åt, det är så märkligt för jag ser jättekonstig ut i mössa?)

En bild till? Jamen okej då:

Vet ni att hatten har en rosett på sidan? åh jag älskar den här hatten så mycket. Och klänningen, den syns ju knappt men den är kort och glittrar och har låg 20talsmidja.

Nu ska jag skriva recension igen. Det tycks vara min ständiga sysselsättning nuförtiden, fast det är ju hemskt trevligt (ni kan läsa om ni vill, den här skrev jag under feberrus, det var hemskt, den här under helt vanlig stress)

Borges med huvudet bland molnen!

okej, bonus, bonus; apropå moln, alltså, och Borges Fiktioner som jag läser i just nu (jag har läst den här boken i flera månader nu, den börjar kännas som en kär gammal bekant. Den passar så bra att läsa i lite då och då). Mycket bra!

Se på dem som klagar, hur de flaxar i sin hållningslöshet

Idag är det fredag och jag är frisk igen, allting känns bra och jag tänkte dricka vin! Jag håller på att fundera ut lämplig klädsel för en begravning jag ska gå på i nästa vecka. Det är den enda klädkod jag någonsin behöver bry mig om känns det som, och det är ju faktiskt ganska sorgligt (i flera bemärkelser) när jag tänker på det. Jag hade tänkt ha en mörkblå klänning som jag tror passar bra men hur är det nu, man ska inte kombinera mörkblått med svart? Eller går det bra nuförtiden? Jag begriper förstås att jag inte kan ha svarta strumpbyxor till, men hur är det med skor och så? Kappa? (dessutom kan jag väl inte gå barbent, det känns extremt opassande. Betyder det att jag - hu! - måste dra på mig hudfärgade strumpbyxor?)

Annars läser jag just nu en bok som delvis handlar om ett barn som jag föreställer mig ser ut ungefär så här:

W. Bouguereau the little knitter (1882)

Det är också en bra sak! Ni får höra om den sen.

...att dryfta ditt och datt

Jag avbröt läsningen av Målarens döttrar till förmån för annan, jobbrelaterad bok; nu ligger den på ett annat ställe än här och det är så dumt! Jag funderar på att enbart läsa poesi och noveller för att slippa bli störd - jag har aldrig och kommer aldrig att fatta grejen med att läsa flera böcker samtidigt (och med böcker menar jag romaner).

I går tyckte jag att luften och solen kändes som hösten när den är som bäst, hög, klar och ljus! - fast det bara var i förrgår kväll vi satt bredvid en kaprifol vars doft var så tung, söt och bedövande stark och hösten kändes så långt borta. Jaha, vet ni, snart ska jag gå på en fest med dekadenstema och vi har hittat den bästa presenten! Det är några affischer från när Röhsska museet köpte in en massa Shungabilder, alltså gammal japansk erotisk konst (det är min bror som anordnar festen, som är en inflyttningsfest, och alltså kommer att mottaga presenten, men han läser aldrig min blogg och jag avslöjar alltså inte någonting i förväg här).

Jag har tänkt att jag skulle köpa en sammetsklänning också - visst är det modernt med sammet nu? och det känns ju passande - men egentligen är det väl också ohyggligt dekadent att sväva omkring i en sådan här skir, enkel vit klänning bland guldbroderier, överdådiga ornament och en praktfull basilika? Se här bara:

Hunt 1868

Guld och blek koppar! Rimfrost på guldbruna gärden!

Alltså, hösten är visst här? Mitt sovrumsfönster vetter mot en gymnasieskola och det har varit så tyst och skönt hela sommaren, men i morse vaknade jag av, tja, sådana ljud som hör skolan till och blev så förvånad. Det har visst börjat igen och jag är inte student längre (jojo, det är ju skillnad på gymnasium och högskolestudier, men ändå), jag har min fil kand och nu ska jag arbeta. Det har jag förstås gjort hela tiden, fast jag önskar att jag hade fått ett trevligt skrivbordsjobb någonstans i stället för att jobba dagar och nätter och helger och lite när som helst. Jag tror inte riktigt på det här med att man kan försörja sig på att skriva, eller det kan man ju, men jag tror inte på att JAG skulle kunna göra det. Måste ha ett riktigt jobb. Ja.

Men vad jag blev pepp igen helt plötsligt! Idag rekommenderar jag 1) dekadensutställningen på Dunkers Kulturhus (kommande). Jag har tipsat om den förut men nu börjar det närma sig, vernissagen är den 30 oktober. William Hogarth! Skörlevnad! Dårskap! och det vackra förfallet, mmm, och 2) att, eftersom hösten visst är i antågande, ägna tiden åt det bästa med sensommaren: kräftor och snaps.

Vi åt sensommarmat i ett av de här husen, ett vitt ungefär i mitten av bilden.

(citatet i rubriken är förresten hämtat ur Karin Boyes "Barfrost". Jag plockade upp hennes samlade dikter efter att ha läst "Moln" hos Minerva, och de tjänar sedan några dagar som frukostlitteratur här. Alltså jag älskar verkligen utropstecken)

Konst, exotism etc.

God kväll, eller god natt snarare, jag är vaken. Ska vi titta på lite mer konst? Utan tema den här gången, jag hittade bara några bra konstverk vilka inte har med varandra att göra mer än att det är artonhundratalsmåleri alltihop. Nordiskt förstås, lite exotism och, hm, ganska mycket naket.

Paul Sieffert 1898

har ni sett någon se så himla.. ren ut? har ni det? Jag vet inte om jag har. Hon, den här kvinnan alltså, ser liksom så välputsad ut, alldeles skinande blank, jag undrar om man kan vara sådär blank utan att slipa av det översta hudlagret? (eh, varför man nu skulle vilja göra det, det vet jag inte...)

Samma sak kan förresten nästan, men bara nästan, sägas också om den här målningen:

Georg Pauli 1881

Och åh, ni kommer ihåg det här med Zorn och Orienten? Här är är en annan bild, en akvarell från Alger 1887.

Jag skulle vilja åka dit och kolla om ljuset verkligen är sådär övermagiskt disigt.

Och en som går lite utanför det här nordiskt artonhundratalsmässiga, det är lite mer påklätt också men exotiskt så det förslår och väldigt kitchigt:

Karl Bang (se fler bilder här. Gör det!)

ps jag recenserar Kerstin Strandbergs nya roman i Helsingborgs Dagblad (eller det gjorde jag för någon vecka sedan men jag har inte tänkt på det här med att länka förrän nu)

15 böcker

1. majakovskij Jag!
   
2. vad som helst av paul celan
3. ögonbindeln
4. petersburgnoveller
5. historietter
6. något av marguerite duras
7. drottningens juvelsmycke
8. om fulhet
9. blecktrumman
10. fallen
    
11. cora sandel
    
12. missnöjets vinter
    
13. nana
    
14. den bergtagna
    
15. hotel new hampshire
    

Rules: Don't take too long to think about it. Fifteen books you've read that will always stick with you. First fifteen you can recall in no more than 15 minutes. Tag 15 friends.

Jag blev utmanad av Alexandra! Fast "tag 15 friends", nej, alltså... Fast det hade varit kul att läsa om era 15 böcker i och för sig, så jag tycker att ni ska anta utmaningen i alla fall. Om ni vill.

There is no female mind

Bra näsa, bra hår. Och utmärkta ögonbryn!

Jag vet att jag har skrivit om det någon gång förut, men jag tycker verkligen att ni ska läsa Charlotte Perkins Gilman! Det går fort, det är billigt och det genererar kittlande rysningar längs ryggraden.

Här.

August, die she must

Jag sover med fönstren öppna ut mot gatan, tvärs över den ligger kyrkogården och förstås själva kyrkan. Idag vaknade jag av klockorna dånade, ja, dånade! Herregud vilket ljud det ändå är, luften vibrerar. Jag vet inte varför man ringer en tisdag förmiddag klockan elva nollnoll, de ringde inte igår? Jaha, hursomhelst, under tiden jag varit borta har jag jobbat och sovit och lagat mat och gått på små hantverksmuseer (anledningen till detta var en vild längtan efter att göra någonting, vad som helst, vi orkade inte ta oss någonstans och här har vi bara sådant. Samt tusentals små sommaröppna gallerier med Bjäre- och segelbåtsakvareller). Nu är det augusti, i morgon ska jag kort återvända till dammiga museet (till mitt kontor! Åh vad jag har saknat mitt kontor), resten av veckan ska jag ägna mig åt ett skrivuppdrag obs ett mycket trevligt sådant! Ni får se.

Jag vill ha nya kläder, jag är så trött på mina skrynkliga kjolar. Jag skulle vilja ha en mörkgrå stickad tröja med korta ärmar (liksom med lite puff, jag avskyr ordet puff men det är vad jag menar), och en mörkblå klänning i stelt bomullstyg av absolut spikrak modell (och med fyrkantig ringning, mmm). Och någonting i mocka, jag skulle så gärna vilja ha det! Typ ett par skor eller kanske en väska.

ps tips! om ni tycker att det verkar kul att läsa om obskyr kiosk/macholitteratur från 1940-50-talen så bör ni klicka er till denna sida bums.