Alltså, hösten är visst här? Mitt sovrumsfönster vetter mot en gymnasieskola och det har varit så tyst och skönt hela sommaren, men i morse vaknade jag av, tja, sådana ljud som hör skolan till och blev så förvånad. Det har visst börjat igen och jag är inte student längre (jojo, det är ju skillnad på gymnasium och högskolestudier, men ändå), jag har min fil kand och nu ska jag arbeta. Det har jag förstås gjort hela tiden, fast jag önskar att jag hade fått ett trevligt skrivbordsjobb någonstans i stället för att jobba dagar och nätter och helger och lite när som helst. Jag tror inte riktigt på det här med att man kan försörja sig på att skriva, eller det kan man ju, men jag tror inte på att JAG skulle kunna göra det. Måste ha ett riktigt jobb. Ja.
Men vad jag blev pepp igen helt plötsligt! Idag rekommenderar jag 1) dekadensutställningen på Dunkers Kulturhus (kommande). Jag har tipsat om den förut men nu börjar det närma sig, vernissagen är den 30 oktober. William Hogarth! Skörlevnad! Dårskap! och det vackra förfallet, mmm, och 2) att, eftersom hösten visst är i antågande, ägna tiden åt det bästa med sensommaren: kräftor och snaps.
(citatet i rubriken är förresten hämtat ur Karin Boyes "Barfrost". Jag plockade upp hennes samlade dikter efter att ha läst "Moln" hos Minerva, och de tjänar sedan några dagar som frukostlitteratur här. Alltså jag älskar verkligen utropstecken)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tack för tips om dekadensutställning! Vilket läcker tema! Är du rentav initiativtagare (jag tänker förstås på din bloggs namn)?
Haha nej, jag har ingenting med utställningen att göra förutom att jag är väldigt pepp på att gå på den! Däremot bloggar Bengt Adlers, som är konstintendent och delansvarig för utställningen under namnet Dekadensbloggen på den här adressen:
http://dekadens.mittkulturkort.se/
Så du var inte helt fel ute :) Vi syns där kanske!
Skicka en kommentar