Det här är ju inte så litteraturrelaterat, men jag kom att tänka på min första idol. Candy i Candy Candy! Kommer ni ihåg serien? Jag vet inte så mycket om den, men det är typ en väldigt amerikaniserad form av manga, en riktig snyfthistoria om Candy som bor på barnhem och adopteras av en rik familj med elaka styvsyskon. Sen lite olycklig kärlek på det (fast lycklig i slutet förstås). Varenda gång vi var i hyrvideobutiken fick jag hyra ett avsnitt och jag såg dem om och om igen.
Och ni måste lyssna på introlåten, den är så bra:
3 kommentarer:
Den där tror jag också att jag har sett. Men min klara favorit när jag var yngre var Starzinger (http://sv.wikipedia.org/wiki/Starzinger). Pappa försökte förgäves få mig att hyra något annat men icke! Tyvärr var det inte alls lika bra för något år sedan när jag skulle nostalgitrippa =(
Jag kanske förresten ska blogga om det någon dag, som den härmapa jag är!
Starzinger, den har jag aldrig hört talas om. därför givet att du ska blogga om den, såklart!
Jag nostalgiknarkade alla candycandyavsnitten för några år sedan (när videobutikerna fortfarande hade vhsfilmer), och det blir ju klart lite skillnad. Då tyckte jag mest att de var roliga och lätt bisarra, medan jag när jag var liten grät ögonen ur mig.
Skicka en kommentar