Hej, hjälp vad jag har mycket att göra nu. Så mycket att jag försummar våren, om det nu är vår? Jag vet inte! Jag har inte varit i skogen på så länge, jag vet inte om det är fågelkvitter eller snödroppar (fast det måste det väl vara, jag har till och med sett snödroppar i rabatterna i stan) eller krokus, eller om alltsammans fortfarande är en gråbrun sörja?
Jag har sett flyttfåglar i alla fall, de flyger i sina prydliga rader och för en stund sedan satte sig en enorm korp på gatlyktan utanför mitt fönster. Mycket fint, men sorgligt att se det genom ett fönster, förstår ni? Min bror brukar kalla mig friluftsmänniska i mycket nedsättande ton (han tycker om betong och stål, typ), men just nu vill jag ingenting annat än gå ut. Jag vill göra som när man var liten ni vet, man satte på sig stövlar och täckjacka och stack ut och byggde en koja eller någonting och bara stannade ute typ hela dagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja, fönster är ju tacksamt men det känns vissa dagar lika med att stirra in i en tv-skärm. Jag hade också velat ha en sådan dag idag, ja kanske inte nödvändigtvis det där med kojan. Men att tidigt ge mig ut på långpromenad och att få andas frisk luft i timmar. Kanske i morgon :)
Hoppas att du får se snödropparna snart, för dom har faktiskt börjat titta fram! Härligt!
Här yr snön, ingen vår så långt ögat kan nå. Men jag får lust att ta på mig kläder och gå ut; har alltid gillat extremväder..:)
The Season: Haha, kanske inte just det där med kojan, nej, jag håller med. Men själva känslan!
Li: Jag såg dem också! Fast i en stadsrabatt.
Magnus: Jag har alltid ogillat extremväder, dvs jag gnäller alltid. Det är för kallt om vintern och för varmt om sommaren, och för regnigt och blåsigt annars ;)
Skicka en kommentar