Jag tog en minipromenad hem i morse, det var glashalt på trottoarerna och jag hade på mig ett par kilklackade snörkängor, sådana som alla har nu, det var livsfarligt. Det var i och för sig ganska trevligt att promenera, jag har inte gjort det på evigheter. Jag är ganska kräsen promenadmässigt - jag gillar det bara om det finns natur som man kan koncentrera sig på, insupa, och om jag kan gå på stigar jag inte gått på hundra gånger förut. Det ska helst inte blåsa och jag vill inte se annan bebyggelse än möjligtvis ödestugor. Eller ett slott. Och så vill jag inte möta för mycket människor, det ska liksom vara jag och skogen. Jag blir så lätt uttråkad ifall de här kriterierna inte uppfylls, och då stannar jag hemma i stället och läser en bok.
van goghJag har varit och tittat på ett kontor idag, som representant för företaget jag jobbar för, där stod en massa fina saker som bara ska slängas, sa damen som visade det. Jag sa att vi (det vill säga jag) vill ha dem. Där finns en jugendspegel (eller en spegel som i alla fall är lite lik en jugendspegel) och ett jättegammalt fint slagbord som jag tänker att man borde luta av - är det svårt? Kan man göra det själv? samt
Lilla Åland-pinnstolar. Utan armstöd tyvärr, jag tycker att Lilla Åland med armstöd är mycket snyggare än de utan, av någon anledning. (Sen är jag inte överförtjust i Lilla Åland över huvud taget, men gratis är gratis! Så tänker jag därför att jag har varit fattig.)
van gogh
4 kommentarer:
Haha, jag som antog att de där kilklackarna fungerade lite som broddar...
Vad roligt att springa på möbler sådär! Men jag vill bestämt avråda från att luta av slagbordet, även om det i och för sig inte är några svårigheter. Luten gör träet sprött och förstört, och metoden bör bara användas på möbler som saknar värde. Återstår bara att skrapa. Sitter färgen hårt kan man ta hjälp av en infravärmare (finns ofta att låna på färgaffärer). Eller varför inte måla på ett nytt lager linoljefärg i en trevlig färg? Omålade möbler var ju förr något mycket ovanligt.
De fungerar inte det minsta som broddar! De är glashala, visade det sig.
Okej, inte luta av, alltså, tack för råd! Mina kunskaper inom vård av trä är ganska små. Då tror jag att jag provar med linoljefärg, det är ju faktiskt fint med den där tjocka, glansiga färgen, liksom sval och lite fet att röra vid, väl?
Ja, den blir ju tjock med många lager från olika tider. Fast man ska måla så tunt det bara går. Färgen är mycket dryg och kräver att man verkligen stryker ut den ordentligt, i synnerhet om man vill undvika lösningsmedel. Den gamla målarregeln för linoljefärg är att om man har en liter i burken när man börjar, ska man ha dryga litern kvar när man är klar. Färgen är högblank till en början, men blir halvblank med tiden. Se bara till att du får äkta linoljefärg!
Vilken tur jag har som har så utmärkta läsare som du - tack så mycket för alla tips!
Skicka en kommentar