Ola Billgren Hej, klockan är två på natten och jag har just jobbat färdigt. Jag är så trött och tänker väldigt enkelspårigt, typ "Nu är det natt och förresten så finns det ju en målning som heter Natt som jag gillar". Jag har alltid tyckt om den här målningen, fånigt nog tror jag att det från början var på grund av frisyren och för sättet hon håller cigaretten (jag var inte så gammal då jag först upptäckte den, det ursäktar mig väl lite grann?). Nu gillar jag den mest för ickefärgernas skull, åh vad jag älskar ickefärger, speciellt vitt och vitt blandat med ockra och gråvitt och den där liksom brunvita (eh, men det verkar fel att säga beige) som är längst upp i vänstra hörnet på målningen, på väggen. Fast den ickefärg jag gillar mest är nog den som är en blandning av berliner-(eller pariser-, det beror på vem man frågar)blått och rå umbra, alltså av blått och brunt, det blir verkligen ingen färg alls ifall proportionerna är de rätta och det älskar jag.
4 kommentarer:
Åh, jag älskar också den målningen. Av dina första skäl, fast jag kanske är för gammal för dem. Men barnsligheten i frisyren och det blaserade sättet att röka, då.
När jag gick en fotokurs, som jag hatade, brukade jag för att ha något att göra iscensätta hans målningar (foto>målning>foto liksom). Kan inte fatta det nu, så pinsamt dåligt, men jag älskade verkligen (älskar iofs fortfarande) Ola Billgren!
Och fönstret, jag älskar innanfönster!
Ja, alltså, jag älskar verkligen allt - det inkluderar fönster (och den övriga sextiotalsinteriören, jag gillar inte alls den stilen egentligen men i Billgrens dunkla måleri tycker jag att det blir fint!)
Skicka en kommentar